Dellenbygden (Delsbo, Bjuråker, Norrbo)
Hälsingtuna
Torsåker
Vendel-Tegelsmora
Dellenbygdens Församlingskår
Verksamhetsberättelse 2021 Dellenbygden
Program Dellenbygden våren 2020
Årsmötesprotokoll Dellenbygden 2020
Verksamhetsberättelse 2019 Dellenbygdens församlingskår
Program Dellenbygden Hösten 2019
Dellenbygdens församlingskår program våren 2019
Dellenbygdens Församlingskår. Program hösten 2018
Dellenbygdens Församlingskår. Program våren 2018
Dellenbygdens Församlingskår
Tisdagen den 10 april inbjöd församlingskåren i Delsbo till månadens samkväm under rubriken ”Hur hjälper vi tiggarna på bästa sätt?”
Gäst var Allan Widarsson från Hudiksvall, en av grundarna av organisationen Hjälp Till Liv International (HTLI).
Organisationen är politiskt och religiöst obunden men har det kristna budskapet om alla människors lika värde och att vi ska hjälpa människor i nöd som drivkraft.
Organisationen har Hudiksvall som utgångspunkt och är verksamma i Lettland, Ryssland, Polen, Bulgarien, Rumänien, Serbien, Afghanistan och Etiopien med olika hjälpsändningar med kläder. Sedan starten 1992 har det blivit sammanlagt 16 000 ton hjälpsändningar och 10 varv runt jorden med kläder, husgeråd och sjukhusinventarier mm.
Genom sin verksamhet har HTLI kommit i kontakt med de som försörjer sig genom tiggeri, företrädesvis romer. Romerna är ett folk som inte räknas, de ”finns” inte. De isolerar sig, har ingen utbildning och har därmed svårt att få arbete. Innan Rumänien gick med i EU kunde de få dagsverken på byggen, ha en ko och sälja mjölk till några grannar. De kunde vara koherdar till alla kor i en by och få betalt av borgmästaren.
Det bästa sättet att hjälpa dem är att göra något på plats. Hjälp Till Liv har byggt upp en fadderverksamhet, där man kan vara med att stödja en familj. Det går till så, att det finns ett
fadderråd på plats, som gör hembesök och tar reda på vilka behov som finns. För att få hjälp så ställs vissa krav. Barnen ska gå i skolan och en förälder ska vara hemma och sköta om dem. Ställer man inte upp på det, så blir det inga pengar.
Det är naturligtvis svårt att nå alla, så tyvärr är det många som åker iväg och tigger.
De yngre romerna börjar intressera sig för utbildning. De förstår, att det inte räcker med att läsa och skriva, för att få ett arbete. Det viktiga är, att de får upptäcka själva vad de vill göra, inte bli påtvingade. Problemet är att få lärare som vill undervisa dem, de är ju romer.
Det var en mycket intressant kväll, där vi fick svar på en hel del funderingar om tiggarna.
Karin Ahlberg